| Farmacihistoriska Sällskapet ger i stort sett varje år ett vykort med farmacihistoriskt motiv. Korten kan, i den mån de inte sålts slut, beställas från Sällskapet. |
|
 Skylt från apoteket Enhörningen i Stockholm, troligen från början av 1700-talet.
Sällskapets årskort 1980. |
|
 Apoteksdjur. Det vanligaste namnet på svenska apotek är Kronan. Bland djurnamn visas här de mest frekventa: Örnen (Karlstad), Svanen (Lund), Lejonet (Malmö) och Hjorten (Östersund). Motiven har hämtats från receptkuvert från tiden kring sekelskiftet i Sällskapets samlingar.
Sällskapets årskort 1989.
|
|
 Misteln (Viscum album) parasiterar på olika lövträd. Redan i antiken ansågs den kunna bota sjukdomar. Har i våra dagar fått förnyad aktualitet.
Sällskapets årskort 1990.
|
|
 Alruna, Mandrágora officinárum L., är av flera växter inom potatissläktet som spelat en viktig roll i människans långa jakt på lindrande och läkande medel. Roten kan med litet fantasi liknas vid en människa, vilket har bidragit till dess magiska värde.
Motivet är hämtat ur Schöffers "Gart der Gesundheit" (1485).
Sällskapets årskort 1991.
|
|
 Utgivet till 250-årsminnet av Carl Wilhelm Scheeles födelse i Stralsund den 9 december 1742.
Scheele var apotekare och en av alla tiders största kemister, upptäckare av sju grundämnen, bl.a. syre m.m. Han avled som apotekinnehavare i Köping den 21 maj 1786.
John Börjessons staty på Floras kulle i Humlegården i Stockholm avtäcktes 1892.
Sällskapets årskort 1992.
|
|
 Apoteksmotiv från 1700-talet.
Den gamla läkeväxten aloe omges av ståndkärl från Marieberg och en mortel, som tillhört hovapotekaren J.C. Georgii på apoteket Kronan i Stockholm.
Sällskapets årskort 1993.
|
|
 Saffran är pistillens märkesflikar från Crocus sativus, fam. Iridaceae.
Till 1 kg torkad saffran åtgår cirka 150.000 blommor. Har ofta förfalskats med t.ex. övriga blomdelar, olika färgämnen eller t.o.m. tegelpulver.
Sällskapets årskort 1994.
|
|
 Fingerborgsblomma (Digitalis pupurea) ur "Offizinelle Gewächse" av O.G. Berg och C.F. Schmidt 1858-61. Digitalisblad har tillhört våra värdefullaste läkemedel allsedan den engelske läkaren W. Withering införde dem i medicinen 1785.
Sällskapets årskort 1995.
|
|
 Skylt från apoteket Kronan i Stockholm, anlagt 1693, nedlagt år 1978.
Utgivet 1995.
|
|
 "Der Lindenbaum" (linden, Tilia cordata) ur Hieronymus Bocks "Kreütterbuch"("Örtabok"), Strassburg, 1580.
Utgivet med anledning av The 33. International Congress for the History of Pharmacy, som Sällskapet arrangerade i Stockholm i juni 1997.
|
|
 En porslinsmortel med en pillermassa till oljepiller av digitalisblad, omgiven av ett blommande skott av fingerborgsblomma (Digitalis pupurea), en formelsamling, en medicinaltaxa och en botanikbok m.m.
Sällskapets årskort 1997.
|
|
 Mattlummer (Lycopodium clavatum). Sporerna användes tidigare på apoteken vid beredning av piller för att dessa inte skulle klibba ihop (konspergeringsmedel). Sporernas svenska namn är nikt, på apoteket lycopodium.
Sällskapets årskort 1999.
|
|